Jag är inte den enda.
Den enda som har fått ett stort paket inpulat genom postfacket i dörren en kort tid efter Alla Jävla Hjärtans Dag. Min kompis fick också ett. Ett förlåt mig, eller kanske ett jag kommer aldrig glömma dig, eller jag älskar dig, eller jag saknar dig eller va fan det är paket. En bok. Omsorgsfullt dedikerad till en gammal älskare. En av många. En som är intressant nu. Men inte då. Inte tillräckligt för att vara ärlig och sjysst. Och trogen, om det nu är viktigt.
Hon får en bok från sitt. Samma bok som hon fick någon vecka innan när hon firade 8-årsjubileum med sin kära pojkvän. Get over it. Gå vidare för fan. (Ja, både hennes och mitt ex pratar bara engelska. Så när man är arg får man skriva fula, högljudda svordomar på engelska. Fuckface! Dickwad! Asswipe!) Hon har uppenbarligen gått vidare.
Jag får en bok. Av "vår" favoritförfattare, tycker han. Passande nog heter den... Love Me. Och så berättar han om nya flickvännen, som har åkt till Dar es Salaam för att läsa swahili. "Just like you." Ha ha. Jag firade inget 8-årsjubileum med min kära pojkvän. Kommer inte mycket längre än snabbfixknull eller gigantisk connection som jag låter vara de mysterium de är. Går jag vidare med nån blir jag skeptisk om han inte har en massa ångest eller är manisk eller har en megasplittrad familj. Gubben måste ju för fan ha gått igenom terapi nån gång i sitt liv.
Get on with your life.
Vi är för jävla bra. Omöjliga att glömma.
Eller låter vi de komma för nära inpå?
Jag slängde ihop ett tackmail. Han vill skicka fler brev. Mycket att berätta, säger han i mailet som kommer tillbaka.
Jag skiter i att svara.
Love Me. No thanks.
/ Miss Ocko
onsdag, februari 28, 2007
torsdag, februari 15, 2007
"We're all sensitive people, with so much to give"
Marvin Gray har skickat mail till mig idag. Tackar så mycket.
I ett tidigare liv körde vi sanning eller kånka. Och en lång snyggo fick äran att kyssa mig. Han smilade så där snett, blinkade säkert lite med ena ögat också och sjöng med låten som passande nog precis hade kommit till refrängen, precis där, där den skulle vara precis just då.
Let's get it on.
Ja, tack.
En annan gång stod snyggot och jag och drack öl ur en tunna (keg-parties, ja tack!) på en fest i en trädgård och en kompis till honom kom fram till oss.
- Det här är Miss Ocko. Vi har hånglat. Känner ni varandra?
I alla fall. Marvin Gray, inte Marvin Gaye, tyvärr, skickar fint mail med följande titel: and who taketh reward and beat him, unto them.
I taketh reward and I smooch him, unto him.
Gotta love spam.
/ Miss Ocko
I ett tidigare liv körde vi sanning eller kånka. Och en lång snyggo fick äran att kyssa mig. Han smilade så där snett, blinkade säkert lite med ena ögat också och sjöng med låten som passande nog precis hade kommit till refrängen, precis där, där den skulle vara precis just då.
Let's get it on.
Ja, tack.
En annan gång stod snyggot och jag och drack öl ur en tunna (keg-parties, ja tack!) på en fest i en trädgård och en kompis till honom kom fram till oss.
- Det här är Miss Ocko. Vi har hånglat. Känner ni varandra?
I alla fall. Marvin Gray, inte Marvin Gaye, tyvärr, skickar fint mail med följande titel: and who taketh reward and beat him, unto them.
I taketh reward and I smooch him, unto him.
Gotta love spam.
/ Miss Ocko
onsdag, februari 07, 2007
Ibland att lossa ankar
"Anchored."
Ordet uppstod i en förklaring av den rotlöshet som vissa av hans kompisar upplever efter år på internationella skolor och internat världen över. När universitetsåren eller första jobbet blir en första känsla av tillhörighet och i vissa fall av en familj. För vissa är det resan bort som skapar tillhörigheten. För andra är det att komma "hem".
Att lossa ankar. Jag och Fritiof Andersson.
"Hem" kommer jag nog alltid att skriva inom citationstecken. Men jag hittar det ibland. Jag lossar ankar.
När han sitter där, pojkvän till min kompis från Skottland som är på besök i Sverige. För henne var Sverige den första gången hon lossade ankar. Han är doktori Glasgow och gillar att klättra på väggar. De träffades på en klättervägg. Vi träffades en söndag och käkade frukost. Bröt bröd.
Oj oj. Miss Ocko har lite ångest idag.
/ Miss Ocko
Ordet uppstod i en förklaring av den rotlöshet som vissa av hans kompisar upplever efter år på internationella skolor och internat världen över. När universitetsåren eller första jobbet blir en första känsla av tillhörighet och i vissa fall av en familj. För vissa är det resan bort som skapar tillhörigheten. För andra är det att komma "hem".
Att lossa ankar. Jag och Fritiof Andersson.
"Hem" kommer jag nog alltid att skriva inom citationstecken. Men jag hittar det ibland. Jag lossar ankar.
När han sitter där, pojkvän till min kompis från Skottland som är på besök i Sverige. För henne var Sverige den första gången hon lossade ankar. Han är doktori Glasgow och gillar att klättra på väggar. De träffades på en klättervägg. Vi träffades en söndag och käkade frukost. Bröt bröd.
Oj oj. Miss Ocko har lite ångest idag.
/ Miss Ocko
torsdag, januari 25, 2007
Nuheter
Ett barn är fött.
Och jag tror jag blev kär i lördags. Sen bara rädd.
Och så började jag visst ett nytt liv. I alla fall när man menar det jag gör varje dag.
En nystart i taget hade varit skönt.
/ Miss Ocko
Och jag tror jag blev kär i lördags. Sen bara rädd.
Och så började jag visst ett nytt liv. I alla fall när man menar det jag gör varje dag.
En nystart i taget hade varit skönt.
/ Miss Ocko
onsdag, januari 17, 2007
tisdag, januari 16, 2007
War of Wars
Idag fick jag ett mejl från en kompis som har blivit skickad till Irak som sjukvårdare. Lite skämtsamt berättar han att det är ganska svårt att sätta ihop en ansökan till juridikstudier mitt i ett krig.
Han skickas hem i oktober. No more army.
Jag ber nästan. Tänker "Gode Gud, låt honom komma hem hel och sund i hjärtat".
Sen ber han om en uppdatering om mitt liv.
Jag gör honom säkert en tjänst om jag berättar hur jag verkligen mår, om min verklighet.
Hur jag låg vaken med pengaångest inatt, rädd för att jag kommer att bli luspank om flera månader. Att jag fick för mig--som man gör sådär en måndagskväll--att det skulle vara MYCKET lättare om man hade nån att dela utgifterna, sängen och ångesten med.
Att de ringde från banken och sa att de där franska glinen som jag stirrade ner i magsäcken och överöste med en fransk och halvberusad harang på nyårsnatten har använt mina kreditkort till att betala futtiga motorvägsavgifter för att ta sig hem till sitt jävla hemland.
Kanske är de mina krig. Mina slag.
Men vad berättar man för en kompis vars slag är överlevnad i ett helvetes krig?
Hoppas, hoppas han kommer hem hel och sund i hjärtat.
Han skickas hem i oktober. No more army.
Jag ber nästan. Tänker "Gode Gud, låt honom komma hem hel och sund i hjärtat".
Sen ber han om en uppdatering om mitt liv.
Jag gör honom säkert en tjänst om jag berättar hur jag verkligen mår, om min verklighet.
Hur jag låg vaken med pengaångest inatt, rädd för att jag kommer att bli luspank om flera månader. Att jag fick för mig--som man gör sådär en måndagskväll--att det skulle vara MYCKET lättare om man hade nån att dela utgifterna, sängen och ångesten med.
Att de ringde från banken och sa att de där franska glinen som jag stirrade ner i magsäcken och överöste med en fransk och halvberusad harang på nyårsnatten har använt mina kreditkort till att betala futtiga motorvägsavgifter för att ta sig hem till sitt jävla hemland.
Kanske är de mina krig. Mina slag.
Men vad berättar man för en kompis vars slag är överlevnad i ett helvetes krig?
Hoppas, hoppas han kommer hem hel och sund i hjärtat.
måndag, januari 15, 2007
T minus 2
2 dagar kvar tills arbete avslutat.
Sen ska jag bli student o pank o ivrig som en iller.
Det du.
/ Miss Ocko
Sen ska jag bli student o pank o ivrig som en iller.
Det du.
/ Miss Ocko
lördag, januari 13, 2007
Number Two
Igår var en sån där kväll.
En sån där man behöver minst två gånger per år, helst en gång i månaden.
Januari har bjudit på två såna kvällar redan. Tacka vet jag 2007!
När allt känns stort, känns möjligt. När världen är bordet man sitter vid, kompisvarelsen mittemot, orden man sprutar ut.
Igår vidgades världen och sträckte sig även till grannbordet. Där fanns två varelser med samma närvaropartiklar sprutandes från fingertopparna. Jag är HÄR. Jag SER dig. Och självklart hade vi träffats förut. För sån är världen. Den där som bara är det där bordet, den där varelsen, de där ögonen.
Sen tack och hej och fan vi missar nästan bion.
/ Miss Ocko
En sån där man behöver minst två gånger per år, helst en gång i månaden.
Januari har bjudit på två såna kvällar redan. Tacka vet jag 2007!
När allt känns stort, känns möjligt. När världen är bordet man sitter vid, kompisvarelsen mittemot, orden man sprutar ut.
Igår vidgades världen och sträckte sig även till grannbordet. Där fanns två varelser med samma närvaropartiklar sprutandes från fingertopparna. Jag är HÄR. Jag SER dig. Och självklart hade vi träffats förut. För sån är världen. Den där som bara är det där bordet, den där varelsen, de där ögonen.
Sen tack och hej och fan vi missar nästan bion.
/ Miss Ocko
fredag, januari 12, 2007
And I quote
Lite kärleksfullt (men inte bara) citat av my superior.
El jefe: "How do you spell Bosse?"
L: B...O...S...S...E.
El jefe: "B as in beople?"
El jefe: "How do you spell Bosse?"
L: B...O...S...S...E.
El jefe: "B as in beople?"
tisdag, januari 09, 2007
Datanördar är sexiga som fan
Jag lovar, jag ska sluta blogga och börja jobba.
Men...behöver lite hjälp.
Ska köpa ny dator. Har varit Appleloyal sen födseln. Men Applekassan är lite låg.
Kommer användas mest för plugg. Radioredigering och liknande kommer göras på skolans datorer, men kul att ha viss grafik och ljud lekstuga.
Tips?
Och tack.
/ Miss Ocko
Men...behöver lite hjälp.
Ska köpa ny dator. Har varit Appleloyal sen födseln. Men Applekassan är lite låg.
Kommer användas mest för plugg. Radioredigering och liknande kommer göras på skolans datorer, men kul att ha viss grafik och ljud lekstuga.
Tips?
Och tack.
/ Miss Ocko
fredag, januari 05, 2007
Nicole Krauss: The History of Love
Har levt i nedanstående värld över jul och nyår.
Join me!
Från Powells
Describe your latest project.
A man who falls in love at the age of ten, and stays in love for the rest of his life. A son who doesn't know of his father's existence. A mysterious book published under the wrong person's name, in the wrong language, with only one clue that points to the real author. A girl named Alma living in New York, searching for a man her mother could love. An eleven-year-old boy who believes he's the Messiah. A man who thinks part of him is made of glass; a natural history of angels; The Age of Silence; an obituary for someone who never died; an ark built in a vacant lot; a story within a story within a story about survival...
These are some of the elements of The History of Love, which travels from New York, to Chile, to Israel, to a village in Poland, from contemporary times to the years before and after the Second World War, and between the voices of two characters (one at the end of his life, and one at the beginning of hers) and a book's imagined history.
Tack, Nicole Krauss! Tack Alma!
/ Miss Ocko
torsdag, januari 04, 2007
Träning är bra för hjärtat
Idag var jag på jobbintervju.
Jag frågade vilka farhågor de har om mig i den här tjänsten.
"Vi är rädda att du har för mycket hjärta."
Det är inte första gången jag hör det. Och det läskiga är att jag håller med, att jag uttryckte samma farhågor om tjänsten.
Men jag kan träna bort det. Hjärtat.
/ Miss Ocko
Jag frågade vilka farhågor de har om mig i den här tjänsten.
"Vi är rädda att du har för mycket hjärta."
Det är inte första gången jag hör det. Och det läskiga är att jag håller med, att jag uttryckte samma farhågor om tjänsten.
Men jag kan träna bort det. Hjärtat.
/ Miss Ocko
söndag, december 31, 2006
Bon any nou!
Jag hoppas pa nyheter och nyanser infor det nya aret.
Attentat pa Madrids flygplats Barajas och bombhot i San Sebastián nar vi var och at pintxos igar.
Jag hoppas pa NYheter och NYanser infor det nya aret.
Peace.
/ Miss Ocko
Attentat pa Madrids flygplats Barajas och bombhot i San Sebastián nar vi var och at pintxos igar.
Jag hoppas pa NYheter och NYanser infor det nya aret.
Peace.
/ Miss Ocko
onsdag, december 20, 2006
Demanda popular
Jag har ett ganska långt namn. Tre sta-vel-ser. Och ett svåröversatt namn.
I och med att jag har bott utanför Sverige nästan halva mitt nuvarande liv, så har det inte varit helt enkelt. Spanjorerna pallade det med sina vanliga förändringar (Queen Elizabet blir ju Reina Isabel). Hade funderingar på att byta officiellt till den spanska versionen, men det går ju inte för sig. Inte när man är döpt efter en Astrid Lindgren figur!
Jag fortsatte med version española i Kenya. I USA gick det mindre bra, speciellt då efternamnet blev lite väl likt Asshole. Egyptier klarar av det smått harklande ljudet som krävs för att fullborda mitt namn, så jag har envist stått på mig. Rätt ska vara rätt. Jag är ju vädur.
Men visst leder det till en måttlig grad schizofreni. I och för sig finns den tendensen redan i mig, då jag inte har hittat ett snabbt och enkelt svar på den stora frågan var kommer du ifrån?
Vad heter du?
Depende. What do you want it to be?
Ett kort och sött smeknamn hade varit perfekt. Men fanns det två med mitt namn fick jag alltid behålla mina tre stavelser. Den andra fick det korta och det goda. Två familjer har fått kalla mig det, och kompisarna från konfalägret den där sommaren när jag kom hem till Sverige och fick bygga upp en egen plattform i Sverige.
Storasyrran, å andra sidan, har ett sjukt lättöversatt namn. Funkar på svenska, spanska, engelska, japanska. Jävla skit.
Jag vill också ha.
"Jag ocko."
För så sa jag så fort syrran fick nåt jag inte fick. Eller fick göra nåt jag inte fick göra.
Jag ocko.
Mamma tyckte det bara var sååååå gulligt och ville kalla mig det. Jag skämdes nåt ofantligt. Ett smeknamn baserat på avundsjuka kändes syndigt och fult och jättepinsamt. Jag ville inte vara sån.
Men nu är jag sån. Skriver "din Ocko" i mail till mamma och skriver stolt under inlägg med signaturen Miss Ocko.
Har fått några till sen de där väduriska, envisa åren, som jag skyltar med stolt bortom den här sfären. Inte nödvändigtvis mer språkvänliga, men ändå.
Kärt barn har många namn. Nu har jag ett.
Jag ocko.
/ Miss Ocko
I och med att jag har bott utanför Sverige nästan halva mitt nuvarande liv, så har det inte varit helt enkelt. Spanjorerna pallade det med sina vanliga förändringar (Queen Elizabet blir ju Reina Isabel). Hade funderingar på att byta officiellt till den spanska versionen, men det går ju inte för sig. Inte när man är döpt efter en Astrid Lindgren figur!
Jag fortsatte med version española i Kenya. I USA gick det mindre bra, speciellt då efternamnet blev lite väl likt Asshole. Egyptier klarar av det smått harklande ljudet som krävs för att fullborda mitt namn, så jag har envist stått på mig. Rätt ska vara rätt. Jag är ju vädur.
Men visst leder det till en måttlig grad schizofreni. I och för sig finns den tendensen redan i mig, då jag inte har hittat ett snabbt och enkelt svar på den stora frågan var kommer du ifrån?
Vad heter du?
Depende. What do you want it to be?
Ett kort och sött smeknamn hade varit perfekt. Men fanns det två med mitt namn fick jag alltid behålla mina tre stavelser. Den andra fick det korta och det goda. Två familjer har fått kalla mig det, och kompisarna från konfalägret den där sommaren när jag kom hem till Sverige och fick bygga upp en egen plattform i Sverige.
Storasyrran, å andra sidan, har ett sjukt lättöversatt namn. Funkar på svenska, spanska, engelska, japanska. Jävla skit.
Jag vill också ha.
"Jag ocko."
För så sa jag så fort syrran fick nåt jag inte fick. Eller fick göra nåt jag inte fick göra.
Jag ocko.
Mamma tyckte det bara var sååååå gulligt och ville kalla mig det. Jag skämdes nåt ofantligt. Ett smeknamn baserat på avundsjuka kändes syndigt och fult och jättepinsamt. Jag ville inte vara sån.
Men nu är jag sån. Skriver "din Ocko" i mail till mamma och skriver stolt under inlägg med signaturen Miss Ocko.
Har fått några till sen de där väduriska, envisa åren, som jag skyltar med stolt bortom den här sfären. Inte nödvändigtvis mer språkvänliga, men ändå.
Kärt barn har många namn. Nu har jag ett.
Jag ocko.
/ Miss Ocko
tisdag, december 19, 2006
Boktips
Diana Abu-Jaber Crescent (Svensk titel: Nymåne)
Jag läste den på svenska, men kan tänka mig att den bygger upp ännu fler lager och nyans på engelska.
Tårar. Och blev sugen på granatäppleomelett.
/ Miss Ocko
Jag läste den på svenska, men kan tänka mig att den bygger upp ännu fler lager och nyans på engelska.
Tårar. Och blev sugen på granatäppleomelett.
/ Miss Ocko
Fuglesang hit och dit
Jag kan bara inte ryckas med. Jag tycker hela rymdgrejen är så otroligt trååååååååkig. Fuglesang hit och dit. Vet inte ens hur hans namn stavas. Hamnade framför ännu ett TV-inslag om honom och hans äventyr. En kompis utbrast lovord och var såååå fascinerad. Jag fattar inte.
Kollade på intervju med Muhammed Yunus istället. Cynisk journalist som såg det som sin uppgift att berätta för Yunus att man kan minsann inte låna ut pengar till tiggare. Och BARA 5 000 har slutat tigga p.g.a. mikrolån från Grameen Bank. Just det. Till slut uppmanar journalisten Yunus att bli politiker, för att förändring sker där och bara där. Yunus skrattar smått och uppmanar journalisten att göra samma sak. Om det är där han tror att förändring sker, be my guest. Gör det då! Men Yunus vill inte. Nästa fråga?!
Själv vill jag laga god och färgglad mat. Mat för fred. Vad tycks?
/ Miss Ocko
Kollade på intervju med Muhammed Yunus istället. Cynisk journalist som såg det som sin uppgift att berätta för Yunus att man kan minsann inte låna ut pengar till tiggare. Och BARA 5 000 har slutat tigga p.g.a. mikrolån från Grameen Bank. Just det. Till slut uppmanar journalisten Yunus att bli politiker, för att förändring sker där och bara där. Yunus skrattar smått och uppmanar journalisten att göra samma sak. Om det är där han tror att förändring sker, be my guest. Gör det då! Men Yunus vill inte. Nästa fråga?!
Själv vill jag laga god och färgglad mat. Mat för fred. Vad tycks?
/ Miss Ocko
fredag, december 15, 2006
Detta är julmaten som räknas som vätska
Luftfartsverket informerar:
Inför julresan
Sedan den 6 november 2006 gäller nya EU-regler för säkerhetskontroll vid flygning. Bland annat begränsas mängden vätska man får ha med i handbagaget.
Med anledning av det har Luftfartsstyrelsen inför julen publicerat en lista över exempel på julmat som betraktas som vätska eller inte vätska. Listan är inte komplett och omfattar enbart exempel aktuella kring jul.
VÄTSKA
Vatten, läsk, öl, vin, sprit
Inlagda rödbetor
Sill- och strömmingsinläggningar
Sylt
INTE VÄTSKA
Bröd, kakor och tårtor
Brunkål
Dadlar
Kött- och fiskprodukter som inte ligger i
vätska t ex:
• Julskinka utan spad
• Kaviar/rom
• Köttbullar
• Leverpastej
• Lutfisk utan spad
• Prinskorv
• Revbensspjäll
• Sylta
Marsipan och annat julgodis
Ostkaka
Pepparkaksdeg
Ris a la Malta
Rödbetsallad
Rödkål
Så det så!
/ Miss Ocko
Inför julresan
Sedan den 6 november 2006 gäller nya EU-regler för säkerhetskontroll vid flygning. Bland annat begränsas mängden vätska man får ha med i handbagaget.
Med anledning av det har Luftfartsstyrelsen inför julen publicerat en lista över exempel på julmat som betraktas som vätska eller inte vätska. Listan är inte komplett och omfattar enbart exempel aktuella kring jul.
VÄTSKA
Vatten, läsk, öl, vin, sprit
Inlagda rödbetor
Sill- och strömmingsinläggningar
Sylt
INTE VÄTSKA
Bröd, kakor och tårtor
Brunkål
Dadlar
Kött- och fiskprodukter som inte ligger i
vätska t ex:
• Julskinka utan spad
• Kaviar/rom
• Köttbullar
• Leverpastej
• Lutfisk utan spad
• Prinskorv
• Revbensspjäll
• Sylta
Marsipan och annat julgodis
Ostkaka
Pepparkaksdeg
Ris a la Malta
Rödbetsallad
Rödkål
Så det så!
/ Miss Ocko
fredag, december 08, 2006
tisdag, december 05, 2006
Ingen jävel ska lägga sig i
Jag kan inte INTE.
I samband med Rosings utvikskandaler och allt vad det är... Har inte läst hennes verbala utvik, eller började, men orkade inte mer då jag började se smileys och ***kramizar*** och vibbar hit och dit. Typ MSN-chatt.
Men i lördags natt stog hon och Fadde och trampade utanför Berns. Stackarna fick VÄNTA!! Vakterna hade vänt ryggen till och tittade vad som pågick innanför dörren istället för att hålla ögonen öppna inför Faddes ankomst. Sur var han. Sen satt de där. Mitt i stora salen och glänste ikapp med de fina kristallkronorna.
Och nu har även jag ödslat tid på denna tomma, tomma historia. Jag och Aftonbladet. God bless.
/Miss Ocko
I samband med Rosings utvikskandaler och allt vad det är... Har inte läst hennes verbala utvik, eller började, men orkade inte mer då jag började se smileys och ***kramizar*** och vibbar hit och dit. Typ MSN-chatt.
Men i lördags natt stog hon och Fadde och trampade utanför Berns. Stackarna fick VÄNTA!! Vakterna hade vänt ryggen till och tittade vad som pågick innanför dörren istället för att hålla ögonen öppna inför Faddes ankomst. Sur var han. Sen satt de där. Mitt i stora salen och glänste ikapp med de fina kristallkronorna.
Och nu har även jag ödslat tid på denna tomma, tomma historia. Jag och Aftonbladet. God bless.
/Miss Ocko
måndag, december 04, 2006
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)